träningsvärk.
Ju längra dagen går desto mer träningsvärk får jag. Det är gårdagens pass som gör att kroppen värker. Denna typ av värk är nog en av dem skönare. Det är som ett kvitto på att man tränat och gett kroppen lite att tänka på.
Värken i rumpan och 100 utfall gjorde att benen kändes tunga i morse på min löprunda. Men dessa pass måste man ju ta sig igeonom. Så trots att jag gärna hade stannat, vänt om och sovit en stund extra så fortsatte jag. Till slut blev det en behaglig och skön runda! Men iblnad undrar man ju vad man håller på med när man går upp på morgonen och tar på sig träningskläderna. I 9 av 10 fall så är jag nöjd att jag trots allt tar mig ut. Men nu börjar jag känna press att jag måste ta mig ut...oavsett om jag vill el ej. Det är två månader kvar till årets utmaning. Jag hör ur folk runt omkring mig samlar på sig mil efter mil, kör intervaller och långpass. När jag hör det känns det inte som att jag tränar tillräckligt. Jag borde göra mer. Men å andra sidan...jag tränar nästan varje dag. Jag kan inte göra mer. Jag kanske kan göra det annorlunda, men inte mer. Det orkar inte kroppen el psyket. I slutändan handlar det ju om att må bra! Träningen får inte blir ytterligare ett måste.
