hjärtat slår.
Hjärat slår hårt. Det har precis varit utsatt för en ganska stor påfrestning. Kroppens muskler skirker efter syra. Jag vill bara lägga mig ner och stanna tiden för en kort stund. Istället så följer jag närmste man ner i backen för att påbörja ett nytt varv. Femton varv i den förbannade triangelbacken. En kort backe. Men ack så jobbig. Idag gjorde jag come back på tisdags-intevallerna. Dagen till ära var det premiär för utomhusintervallerna. Underbart. Det var helt fantastiskt skönt. Hur jobbigt det än var så var det fortfarande perfekt. Som jag längtat. Hjärtat slår av ansträngning, men framförallt för att jag mår bra och endorfinerna strömmar i kroppen.
När jag kom hem så orkade faktiskt inte jag och Eric inte laga mat. Det blev scones och tapar på fil och keso. Kunde inte bestämma vad jag skulle äta så det blev ett glas med Keso, fruktsallad och musli + ett med fil och musli. Mer än nöjd så här i efterhand. 
