ville bara kräkas.
Ja idag ville jag nästan kräkas. Så jobbigt var det. Blodsmak utan dess like. Ligger fortfarande och kippar efter andan. Djupa andetag kan jag glömma då jag börjar hosta direkt. Dagens intervaller var egentligen inte så farliga. Eller rättare sagt, vi skulle bara springa halva distansen mot vad vi brukar. Det är ganska stor skillnad. Underskattade det nog litegrann. Men inställningen var det ändå inget fel på. Gick det och ville ta ut mig till max. Jag ville vara snabb och flyga fram. Vilket jag nog lyckades med i början. Men efter ett par varv började det ta emot. Vi körde stafetter idag. Det är alltid sporrande. Man ger allt för laget. Så man pushar sig alltid lite extra. Vi började med 10*200 m. Grymt mycket jobbigare än vad man tror. Blodsmaken började komma på varv 4. När alla 10 var avverkade så orkade jag knappt stå upp. Mjölksurans spred sig från benen till armarna och ansiktet! Efter lite joggvila körde vi 3*400 m. Även det var väldigt jobbigt. Som vanligt avslutade vi med lite styrka. Lika nöjd som alltid efteråt joggade jag hem i gott sällskap. Och nu ligger jag i sängen. Ska nog släcka lampan ganska snart. Välbehövlig sömn för att kroppen ska orka återhämta sig ordentligt ♥
