med lätta steg.
Äntligen lossnade det en aning på dagens löprunda. Trots muskelvärk i mina stackars lår så var jag oväntat lätt i mitt steg när jag stack ut i morse. 8 km sköna kilometer. Tyvärr kunde jag inte trycka på alltför mycket då det var väldigt halt på sina ställen. Känner mig nästan lite snuvad på en snabbare runda. Så lite sur är jag. Är ganska glad ändå. Mest för att jag inte kände något alls i mitt knä idag. En klapp på axeln för att jag lyssnat på kroppen och anpassat träningen efter det.
Känner mig så himla nöjd att jag faktiskt gick ut och sprang i morse. Var inte alls sugen. När jag stod i hallen med full mundering övervägde jag om det inte skulle vara skönare att ta av sig och krypa ner i sängen igen. Men vad var alternativet? Vet att när jag kommer hem ikväll och har städa klart, trött och hungrig, så är jag inte jättesugen på det. Så det var bara att ta sig ut. Väl ute var det ju jätteskönt. Så nu har det infunnet sig en skön fredagskänsla i kroppen! Ser verkligen fram emot den här helgen. Har inte jättemycket planerat – precis som jag vill ha det. Hoppas dock att julkänslan infinner – inte ens snöflingorna utanför fönstret verkar kunna göra det för tillfället.
