mriaberggren

Hur länge kan man dra ut på något egentligen. Tog lite sovmorgon, städade lite extra, gick till jobbet och fixade ett par saker...sen kunde jag inte hitta på något mer. Tog cykeln till Vrinnevi. På vägen undrade jag om det hängde regn i luften, jag kanske inte skulle springa så långt ändå?! Hade jag lite ont i knät kanske?! Väl där började jag springa. Gick på milspåret. Det kändes ok. Lite tung men helt ok. Löpning handlar ganska mycket om psykologi. Kände mig tung ända tills jag skymmtade en kille en bit framför mig i spåret. Med lätta steg närmade jag mig honom och sprang snabbt förbi. Då vände det. Då kändes det helt plötsligt lätt. Efter 10 km var jag inne i det, så som planerat påbörjade jag mitt andra varv. Nu började jag känna mig tung igen. Eller var det bara huvudet som försökte spela mig ett spratt? Backarna kändes inte lika lätta som på första varvet, men annars var det ändå ok. Jag försöker att inte tänkte på hur långt jag sprungit utan bara springa avslappnat och försöka hålla ett jämt tempo. Men hur lätt är det när varje km är skyltad. I början är det ju ganska jobbigt då det är så lång bit kvar. Men när jag fick på varv nr två så vände jag ju hemmåt och då var det mycket lättare. Vid 15 km var det ju inte alls långt kvar. Så idag averkade jag 20 km i spåret på 1h och 45 minuter. Ett lätt och skönt tempo som jag jag nog ska kunna hålla på Lidingöloppet!